Press
På denna sida kan du läsa vad som skrivits om UnderhållningsPatrullens senaste produktioner. Önskar du skriva om våra föreställningar? Kontakta vår producent Lotta Vinberg Kronbäck på tel 040-18 75 95. info@underhallningspatrullen.se
RECENSIONER
GREASE - Kristianstadbladet 22/9 -2024 4 Kungar av 5
"Full av energi, attityd och humoristiska inslag. Den gör kvällen till en fest alla vill vara på."
"Det är oljigt värre på teaterns tiljor. Lockar ligger i slickade vågor och sångare och dansare är som ett väloljat maskineri när man tar sig an musikalen ”Grease”. Ingen lätt uppgift, eftersom filmen från 1978 var ikonisk på så många sätt. Men Underhållningspatrullen räds inte, utan gör sin egen variant och det fungerar fantastiskt bra. Det blir faktiskt ståpäls redan i öppningsscenen där skinnklädda, kaxiga killar och ljuvsöta, midjesmala tjejer dansar loss till ”Grease” är vårt liv.
SCHOOL OF ROCK
Skolexempel på en lyckad musikal - Kristianstadbladet 25/9 -2022 4 Kungar av 5
”... en fröjd för både ögon och öron."
"Underhållningspatrullen är de första i Norden att sätta tänderna i denna succémusikal och har skapat en livfull föreställning...."
"Barn- och ungdomsensemblen är indelad i två lag, AC/DC och Queen, som delar på föreställningarna. På premiärkvällen står de förstnämnda på scen och taket är nära att lyfta när de tillsammans med Tobias Johansson framför det centrala numret ”Dags att säga stopp” med sin tillhörande intensiva koreografi. De många synkroniserade dansnumren i föreställningen är en fröjd för ögat och samspelet mellan de unga artisterna och Tobias Johansson är dynamiskt och lustfyllt"
"Miranda Coral Engholm, som lånats in från musikalprogrammet på Högskolan för Scen och Musik i Göteborg, är också ett fynd. Trots att hon spelar den till det yttre strama rektor Rosalie Mullins lyser hon starkast i nästan alla de scener som hon är med i, både sett till röstresurser och scenisk karisma"
ALICE I UNDERLANDET
Alice i Underlandet sjunger så man ryser av välbehag - Kristianstadsbladet Johan Bentzel 25/9 - 2021 4 Kungar av 5
" I rutinerade Underhållningspatrullens händer blir det en sprakande musikal, som likt förlagan verkligen har släppt de kreativa krafterna lösa. Det märks i allt från scenografi, masker, ljussättning och kostym till koreografi, musik och sceniskt framförande."
" Eva Jumatate är definitivt ett musikallöfte att hålla ögonen på framöver. Hon levandegör Alice med precis rätt ton, både bildligt och bokstavligt talat. Hon spelar aldrig över, utan är hela tiden den perfekta motpolen mot alla de udda bifigurerna och förstärker genom sitt lugn deras vilda galenskap. Och sångrösten sen! Inte minst under duetten med likaledes välsjungande Tilda Strid, i rollen som Den falska sköldpaddan, går det rysningar av välbehag genom denna recensents kropp."
"Som åskådare blir man snabbt neddragen i fiktionens kaninhål och likt Alice är det bara att låta sig dras in i de virvlande, färgglada galenskaperna. Det är inte lönt att kämpa emot, och varför skulle man det? Underhållningspatrullen har funnit ett vinnande koncept, där amatörer och välutbildade artister samsas om utrymmet, och har ännu en gång skapat en enastående och sammanhållen föreställning. Prestationerna är överlag lysande med både komisk tajming och stämningsfulla sånginsatser. ”Alice i Underlandet” gör sig verkligen bra som musikal, då det är en historia som tillåter att man tar ut svängarna."
Läs hela recensionen HÄR
Hörling och kompani tar med publiken ner i kaninhålet. Sophie Lossing har sett Alice i underlandet på Kristianstads teater och ger uppsättningen högt betyg. - Norra Skåne 25/9 2021. En riktig stark fyra
"Efter två år av pandemi är det dags för UnderhållningsPatrullen att sätta upp en musikal igen. Valet av pjäs blev fantasiernas fantasi, Alice i underlandet, och vad behöver vi mer än massor av fantasi just nu. Det får vi också. Överdådig scenografi, fantastiska kostymer, skönsång, tokig dans och ännu tokigare intrig – och en smula livsvisdom. Ola Hörling och kompani tar sannerligen igen vad vi missat i form av verklighetsflykt."
"Det är Eva Jumatate som spelar Alice för kvällen. (Hon delar rollen med Tova Turesson). Och som hon spelar och sjunger, eller spelar förresten, hon är Alice från första sekund. Att se en sådan självklar närvaro och höra en sådan uttrycksfull röst från en trettonåring är nästan lika surrealistiskt som pjäsen i sig. Så hoppar hon ner i kaninhålet och en ny värld öppnar sig. Scenografin suger in publiken i magin. Det är vackert, härligt, ja faktiskt helt underbart. Jag älskar hur man går fullkomligt bananas när det gäller scendetaljer. Det är more is more som gäller."
"Vi får träffa Vita kaninen som alltid är sen, perfekt stressigt spelad av Albin Palmquist, den galna Hattmakaren som Amelie Haegeman gör roligt galen och förvirrad och Sara Hansens Cheshirekatt som är på pricken med sitt loja, smidiga rörelsemönster och sensuella röst i den coola jazzlåten. Musikgenrerna är olika i varje scen och binder effektivt ihop berättelsen. Lankorna eller de små sifferkorten målar rosorna röda till blues. De är riktigt roliga i sin rädsla för Hjärter dam. Max Hansens larv med bred göteborgsk dialekt och rastalook är också otroligt komisk i en calypsolåt, och sifferkorten steppar galant till funkiga storbandstoner. Danserna är överlag väl koreograferade och snygga och när alla är på scenen samtidigt är energin på topp. Och så har vi förstås Tweedle dee och Tweedle dum, obetalbara i Linnea Carlséns och Adam Thystrups tolkning. Inte lätt att få det rätt. Den falska och mycket sorgsna sköldpaddan som alltid ligger efter måste också uppmärksammas. Hon görs perfekt långsam och Ior-aktig av Tilda Strid. Jag vill egentligen nämna alla för castingen är över lag klockren. Till och med de många blomsterbarnen sjunger och dansar hur proffsigt som helst."
Läs hela recensionen HÄR
GUYS AND DOLLS
Guys and Dolls roar och berör - Kristianstadsbladet Joahn Bentzel 22/9 - 2019
"Med ”Guys and dolls” har Underhållningspatrullen förärat Kristianstad med ytterligare en uppsättning som är en fröjd för alla sinnen. ”Underhållningspatrullen presenterar lite stolt” står det på programbladet. De kan gott vara mycket stolta. I ”Guys and dolls” smälter artistprestationer, musik, texter, dekor, ljus och alla andra beståndsdelar ihop till en ljuvlig helhet. Jag sitter med ett konstant leende på läpparna. ”Guys and dolls” är precis som Underhållningspatrullens många tidigare uppsättningar en välkänd musikal av klassiskt snitt, som de sätter sin egen prägel på. Och vilken prägel sedan!"
" Men allra bäst är kemin mellan frälsningssoldaten Sarah Brown och storspelaren Sky Masterson, i Karoline Dons respektive Erik Espinozas gestalt. ”Guys and dolls” är en lättsmält feelgoodmusikal, avsedd att få publiken att dra på smilbanden, men dessa två lyckas också beröra på djupet. De blir föreställningens klarast lysande stjärnor. I synnerhet Karoline Dons imponerar med osviklig tajming i både sång och komik. Att hon bara är praktikant är svårt att förstå. Hon känns redan som ett helgjutet proffs. En annan som berör och roar på djupet är Ingmar Jonson som Arvide Abernathy, som får sitt eget bejublade sångnummer i ”Men mest av allt”. Annars är det David Rix som Tipp-Topp Johnson som stjäler varenda scen han medverkar i, med en mimik som är som en sällsam korsning mellan Stan Laurel (Halvan), Buster Keaton och den svenske komikern Per Andersson. Han får också ett pluspoäng för sin klingande skånska. När han tar ton i ”Sitt ner i båten” vill man inget hellre än att ställa sig upp."
Läs hela recensionen HÄR
Lättsam komedi i sakta mak - Skånska Dagbladet Sophie Lossing 23/9 - 2019
"Nathan är utmärkt gestaltad av Johan Wikström som alltid levererar. Sjunga fantastiskt kan han ju också, och han gör en Adelaide, Adelaide som inte står Sinatra långt efter. Nathans fästmö sedan fjorton år är Adelaide, roligt och tufft gestaltad av Malin Karlsson. Hon har en typisk jobbig-flickvänsroll, men hon gör den riktigt bra, genomsnäll och ilsket rolig om vartannat. Likt ett gammalt gift par får de till en gnabbig relation som trots motsättningar känns varm och kärleksfull. Och så har vi kärleksparet med förhinder, mellan spelaren Sky Masterson och frälsningssoldaten Sarah Brown. Där slår det gnistor direkt, både på scenen och i pjäsen. Erik Espinoza gör en självsäker tolkning av en man som inte bara spelar om pengar, utan också om människors känslor.Och hans röst står inte skådespelandet efter. I Jag har aldrig varit kär, en av duetterna med Sarah kommer hans härliga röst riktigt till sin rätt. Och Sarah Brown, ja vad ska jag säga om Karoline Dons prestation? Hänförande, äkta, fantastiskt komisk och med en underbar, källklar röst."
Läs hela recensionen HÄR
SINGIN IN THE RAIN
Sevärd Regndans med schwungfull dynamik
"Det är förstås Underhållningspatrullen – med det rutinerade produktionsteamet Ola Hörling (regi) och Åsa Jensen (produktion) i spetsen – som traditionsenligt intar teaterhuset för att liva upp oss i höstrusket. Till den storsatsande uppsättningen har man vaskat fram en frisk blandning av erfaret och ungt, riksstjärnor och regionala förmågor, i rollbesättningen. Några sceniska Broadway-resurser besitter man inte; alltså inga 250 dansare, en halv miljon spotlights och full orkesterbesättning. I gengäld har man en relativt stor ensemble som med skådespeleri, sång och dans (läcker koreografi av Hörling) lyckas skapa det nödvändiga myller och den schwungfulla dynamik som krävs för det här slags föreställning. Och kapellmästare Jonas Svensson visar tydligt att även en reducerad orkester – två keyboards, två trä- och bleckblås, kontrabas och slagverk – kan göra underverk och fylla ut ljudrummet med en förbluffande klangrikedom.
Eva Follins funktionella scenrum (utrymme för dans!) och Rikard Perssons subtila ljusdesign ramar effektivt in den medryckande storyn, medan Fredrika Lilius tidstypiska 20-talskostymer bidrar till den nostalgiska tidsresan. Under de här yttre omständigheterna är det inte så märkligt att det svänger fint mellan de tre Hollywood-hjältarna Don Lookwood (en patenterat tvålfager och skönsjungande Erik Höiby), Cosmo Brown (i Viktor Johnssons gestalt en dansant och rappkäftad spjuver) och Kathy Selden (en kongenialt balanserad och sympatisk Sissela Persson). Och mellan dem, som musikalens komiska kil, förstås den spåndumma stumfilmsdivan Lina Lamont, med sin hopplöst skärande röst (en obetalbar Malin Karlsson). Hur skall man kunna göra talfilm med hennes gällt disharmoniska bondskånska?! Det undrar oroligt också den konflikträdde filmdirektören Simpson (Max Hansen) och den överspände regissören Roscoe Dexter (en dråplig och repliksnabb David Rix).
Den här uppsättningen skall ni med andra gå och se, kära läsare. När ni upprymda sedan går hem i höstregnet, glöm inte att fälla ned paraplyerna innan ni dansar och sjunger er väg genom Tivoliparken!"
Läs hela recensionen HÄR
Kristianstadsbladet 24/9 Martin Lagerholm
Glädje och energi smittar hela salongen
"Underhållningspatrullen satsar hårt och väljer i stor grad den konventionella vägen och det gör de förmodligen rätt i. Jag tror nämligen att publiken förväntar sig det förväntade. Man vill ha dans, humor, skönsång och regn i massor, och det får man." "...massor av glädje och energi som smittar hela salongen. Dansnumren är överlag riktigt bra, och steppen sitter som en smäck.Och så det ofrånkomliga – regnet. Det strilade snyggt och publiken tjoade lyckligt."
Skånska Dagbladet 24/9 Sophie Lossing http://www.nsk.se/2018/09/24/391859/
CHESS PÅ SVENSKA
"Ett storverk i mindre format"
"I det nya diket under scenen i Kristianstad sitter en orkester under ledning av Nils-Petter Ankarblom och låter fantastiskt fint genom hela föreställningen. Mer nyanserat än stort och bombastiskt, det mer än fungerar utmärkt i samklang med sångarna på scenen." "Johan Wikström gör Anatolij, den ryske schackspelaren som känner sig fast i systemet och har tröttnat på sin tillvaro på många olika sätt. Något som framgår tydligt i Där jag ville vara, som regissören och koreografen Ola Hörling har gjort till en dans där Anatolij nästan slits itu. Wikström briljerar i vackra Anthem – I mitt hjärtas land – fint iscensatt med en dans med mörka paraplyer. Frida Modén Treichl river välförtjänt ner applåder så fort hon öppnar munnen i sång, inte minst i partynumret Lämna inga dörrar på glänt och i Inte jag. Hon gör Florence till en intensivt utlevande, sorgsen och passionerad kvinna på gränsen till nervsammanbrott. Patrik Martinsson som den arrogante, olycklige amerikanske schackspelaren Freddie är ytterligare en fullträff i castingprocessen. När Freddie berättar om sin olyckliga barndom i Vem ser ett barn får han hela publiken att sitta på helspänn. Ett av andra aktens absoluta höjdpunkter tillsammans med Jag vet vad han vill.
"Underhållningspatrullens regissör och koreograf Ola Hörling och producenten Åsa Jensen har uppenbarligen haft Chess som ett hjärteprojekt länge – och de ror det i hamn med bravur. Chess på svenska i mindre orkesterformat kunde inte fått en bättre start än den i Kristianstad."
Skånska Dagbladet/Norra Skåne Yvonne Erlandsson 24/9 Läs hela recensionen HÄR
"En musikal som förtjänar att spelas mer"
"När "Chess på svenska" nu får urpremiär i Eljas nya arrangemang för bantad orkester på Kristianstads teater är det inget mindre än en nationell musikalhändelse av stora mått." "Vad som Hörling framför allt lyckas med är att skapa ett stycke musikteater med ett inre lugn, som förstår att ta fasta på den dramatiska utvecklingen och inte lockas att luta sig för mycket mot raden av framträdande solister."
"Att lyfta fram enskilda insatser är lätt eftersom det finns många. Här väljer jag att dels peka på Peter Järnstedts mycket solida tal- och sånginsatser som Anatolijs KGB-skugga Molokov, dels på den särskilda laddning som uppstår när Frida Modén Treichl och Johan Wikström möts. Deras scener tillsammans är genomgående höjdpunkter i föreställningen. Båda är vassa aktörer och deras sångduetter naglar verkligen fast berättelsens kärna – det klingar lika bra som det berör på djupet. Och vad gäller Wikström själv, så vet jag ingen av dagens svenska musikalartister som har en lika tät och bärig röst från mörkt till ljust, en röst som går igenom den tjockaste av ljudkulisser. Han slår fast sin roll som Musikalsveriges bäst bevarade hemlighet." "Chess" är en musikal som förtjänar att spelas mer. I Kristianstad finns det just nu en vacker teater med en uppsättning, som är flera nummer större än den lilla teaterbyggnad som rymmer den."
Kristianstadsbladet Anders E Larsson 24/9 Läs hela recensionen HÄR
"En avskalad "Chess på svenska" skapad med kärlek"
"Chess är ändå en musikal som håller hög musikalisk klass, och Underhållningspatrullen har hittat riktigt bra huvudrollsinnehavare samt en stark och entusiastisk ensemble. Starkast lyser Frida Modén Treichl i rollen som Florence, där hon lyckas porträttera karaktärens balanserande på gränsen till sammanbrott i både tal och gåshudsskapande sång." "Patrik Martinsson lyfter rollen som Freddie och briljerar särskilt i grälscenerna – och de är många.""...en kompetent framförd musikal med en grupp artister, och inte minst arrangörer, som verkligen vill ge sitt allra bästa."
Blekinge Läns Tidning 25/9 Elin Thornberg Läs hela recensionen HÄR